1. Vilka rättigheter har fotografen till sina fotografiska verk?

Svar:
Fotografen har en ensamrätt till sina fotografiska verk i samma stund som de har skapats. Ensamrätten innebär att det enbart är fotografen som har rätt att sprida, göra exemplar av, överföra eller på annat sätt göra fotografierna tillgängliga för allmänheten. Fotografen har även ensamrätt att ändra sitt fotografiska verk eller att överföra det till en annan konstart. Ensamrätten innebär att alla andra som vill använda ett fotografiskt verk måste ha tillstånd från fotografen. Den ideella upphovsrätten innebär att fotografen alltid ska anges i samband med sitt fotografiska verk såvida det inte är praktiskt eller tekniskt omöjligt och att fotografen kan motsätta sig en kränkande ändring av fotografiet eller att fotografiet förekommer i ett kränkande sammanhang.

2. När behövs det samtycke från avbildade människor på fotografier?

Svar:
Samtycke från avbildade människor behövs normalt vid tre olika tillfällen;
a) när fotografiet ska användas i reklamsammanhang enligt lagen om namn och bild i reklam,
b) när det handlar om en beställd porträttbild enligt upphovsrättslagen. Då är det dock inte den avbildades samtycke som behövs, utan beställarens samtycke. Beställarens samtycke behövs alltid oavsett hur fotografiet ska användas och
c) när fotografiet anses vara en personuppgift enligt personuppgiftslagen och som på något sätt hanteras digitalt, t ex på Internet. Då behövs den avbildade personens tillstånd om denne riskerar att kränkas av hanteringen. Samtycket från den avbildade, eller i beställda porträttfallet från beställaren, ska vara aktivt. Det innebär att personen ska ha blivit tillfrågad och aktivt ha avgivit ett samtycke. Samtycke krävs inte av efterlevande om personen på bilden är avliden, såvida det inte handlar om beställd porträttbild.